Äntligen tillbaka! Som ni har längtat!

Nu har vi fått internet! ÅH VAD HÄRLIGT!
Nu kan jag betala mina räkningar, läsa min mail, kolla mina betyg och kolla schemat! Att inte ha internet har blivit ett handikap. Om man gör sig beroende av det så går det inte utan.
Man kan ju inte gå ner på banken och betala räkningarna eller fråga en vän om föreläsningarna!

Äh, man är ju bara så beroende som man gör sig. Under de här två sensate veckorna har jag förstås inte kunnat betala räkningarna, men annar är det ju mest bara till för rekreation.

Vi har flyttat nu och lägenheten är så fin. Lite sliten dock, men inget allvarligt. Tvättstugan är nära så det blir numera tvättat två gånger i veckan och jag hör i badrummet när torktumlaren är färdig.
Vi har dock väldigt lite på väggarna så jag ska nog ta och dra med marie och Maria på loppisen nere vid vägen och se om de har något.

Ska göra pizza till middag. Det är ju så enkelt med de färdigkavlade degarna man kan köpa på Coop! Att rekomendera! Först blir det middag för två, sedan lunch. Två luncher för någon som är riktigt hungrig och 4 luncher för någon som bara sitter på sitt feta arsle i sin nya lägenhet och rensar fotografier.

Ja, jag har rensat bland ALLA mina foton i dag och laft dem i kronologisk ordning. Så gott jag kunnat. Ska nu köpa album åt dem så att de kan bli betraktade!
Min mor och far måste ha fått digitalkameran under 2003, för efter 2003 finns inte ett enda kort!
Det var trevligt att återuppleva hela sitt liv igen. Klassresor och jular och födelsedagar och vardagskort. Men vardagskort har det blivit många fler av med hjälp av digitalkameran, då man slipper bry sig om vad det kostar och man kan låta barnen ta kort och det gör inget om de tar 30 kort på en tax.

RSS 2.0